Bologna är staden som lockar matälskare från hela världen. Men Bologna har så mycket mer än mat att erbjuda en besökare.

Kärt barn har många namn och Bologna har tre smeknamn, ”la dotta, la grassa, la rossa” – ”den lärda, den feta, den röda”. Den lärda – för att Bologna sedan urminnes tider varit en viktig universitetsstad. Europas äldsta universitet grundades här 1088. Den feta – syftar på den rika matkulturen och att man i Bologna använder mer smör än olivolja i maten. Den röda – syftar på färgen på stadens byggnader men också på färgen på Bolognas politiska majoritet sedan länge.

Vi fick en rundvandring i Bologna med vår vän Francesco. Hans familj har bott i Bologna i flera generationer och Francesco älskar verkligen sin stad. Han kan varenda liten kullersten och känner gränderna i gamla stan som sin egen ficka.

Underskattad turiststad

Bologna som är huvudstad i regionen Emilia Romagna har aldrig varit en stort turistmål. Även om staden fått sig ett uppsving med italienska besökare efter Covid. Avsaknaden av de stora turistströmmarna gör att Bologna har kvar mer av sin genuina charm än till exempel Florens som ligger endast 30 minuter bort med tåg. Att sedan maten kostar en bråkdel av vad den gör i Rom eller Florens är ju inte heller en nackdel. Att gå på restaurang verkar nästan vara en folkrörelse i Bologna. En viktig lärdom vi fick med oss var att man måste vara ute i god tid och boka bord. Även om restaurangerna är många så är de nästan alltid fullsatta.

Piazza Maggiore

Bolognas historiska stadskärna är en av de största i Europa med massor av byggnader som härstammar från medeltiden, renässansen och barocken. Francesco hämtar oss vid vårt hotell och vi strövar sakta upp längs Via dell’Independenza, den längsta shoppinggatan i Bologna. Uppe på Piazza Maggiore vimlar det av folk och det det är lätt att förstå smeknamnet Bolognas vardagsrum. Runt torget ligger flera historiska byggnader.

Ovanför ingången till Palazzo D’Accursio hälsas man välkommen av en staty av den Bolognafödde påven Gregorius XIII. Det är samme Gregorius som introducerade den gregorianska kalendern år 1582, den som vi använder än idag.
Ifrån Palazzo del Podestà styrdes Bologna i äldre tider och från byggnadens balkong ropades viktiga kungörelser och dödsdomar ut till folket.

Kyrkan San Petronio började byggas år 1390 och det var meningen att kyrkan skulle bli den största i den kristna världen. Projektet avbröts dock då påven tyckte att den största kyrkan skulle vara belägen i Vatikanen. Än idag ser man var de planerade flygelbyggnaderna skulle varit om inte bygget avbrutits. Trots detta är San Petronio bland de tio största kyrkorna i världen sett till volym, här ryms inte mindre än 28.000 personer. Interiören och kapellen i kyrkan är fantastiska. På golvet kan du följa en av de största meridianlinjerna i världen. Missa inte heller den kända målning av Dante som visar himmel och helvete med ett stort porträtt av Lucifer.

Matmarknaden i Gamla Stan

Vår ledsagare Francesco tar oss med in i gamla stans matmarknadskvarter som ligger precis intill Piazza Maggiore. Överallt i gränderna står bord uppställda och stora charkbrickor med ljuvligt doftande delikatesser bärs ut och ställs mellan rödvinsglasen. På italienskt vis är det gemytligt familjärt, myllrande och högljutt.

Mortadella från Bologna, Parmaskinka från grannstaden Parma, balsamvinäger från Modena, Parmigiano-Reggiano från området mellan Parma och Reggio Emilia. Magnus och jag tittar lystet på alla delikatesser men Francesco har siktet inställt på Osteria del Sole på Via Pescherie Vecchie. Det är den äldsta osterian i Bologna och här håller man fortfarande på traditionen att gästerna själva tar med det de vill äta till vinet som serveras i små glas.

Det är som tiden stått stilla med enkla långbord i trä och pinnstolar. Alla sittplatser är reserverade men vi får plats vid kortänden på ett bord där alla gäster inte kommit ännu. Vid bordet snett bakom oss håller ett större sällskap på och dukar upp en mängd godsaker som de köpt i de små delikatessaffärerna runtomkring. Francesco berättar att Osterian ganska nyligen bytt ägare och att denne utökat dryckesmenyn till att även omfatta öl. I övrigt är allt som det alltid har varit och alltid kommer att vara om Bolognaborna får säga sitt.

Klassiska maträtter

Det finns vissa rätter som är klassiska i Bologna och som man självklart måste äta när man här. Tortellini in Brodo, serveras även under det mer kärleksfulla smeknamnet ”Venus navel”. Det är små fyllda pastaknyten som serveras i en mustig buljong.

Pastarätten Ragu alla bolognese är uppkallad efter staden och är något helt annat än spagetti med köttfärssås. I Bologna är den ett mustigt långkok på malet kött som serveras med tagliatelle. Francesco berättar att pastan ska vara handgjord och degen så tunn så att man kan se igenom den. De bästa restaurangerna har en ”sfoglina” en kvinna som med en lång rund stav kavlar degen till perfektion.

Passatelli är en annan klassisk rätt från Emilia-Romagna. Det är som en deg av ägg, brödsmulor och parmesan som pressas genom en potatispress till smala trådar och serveras kokta i buljong.

Köttälskaren får så klart inte missa Cotoletta Bolognese eller ”Petroniana” som den också kallas i folkmun. Det är en kalvkotlett som bankas tunn, paneras med ägg och brödsmulor och steks lätt i smör. Därefter toppas den med en bit prosciutto crudo och en skiva Parmegiano-Reggiano som sakta får smälta in medan köttet eftersteks i buljong. Smaklökarna dansar av glädje. Till allt serveras så klart regionens porlande röda vin Lambrusco.

Arkader som är världsarvsklassade av Unesco

Bolognarna är kända för att vänliga och välkomnade mot besökare. Enligt Francesco sägs det bland annat bero på att man sedan urminnes tider är vana vid att dela det öppna utrymmet under arkaderna som kantar 40 kilometer av stadens gator. Arkaderna, som skyddar mot såväl stekande sol som regn, började byggas under medeltiden för att skapa en extra lägenhetsyta som kunde hyras ut till stadens studenter. Ursprungligen fick utbyggnaderna bara göras i trä men så småningom godkändes även stenkonstruktioner. Bara man följde de de stipulerade måtten att två ryttare skulle kunna rida i bredd genom portalerna.

Varje vår kommer troende från hela världen för att vandra i arkadgången som sträcker sig de 3,8 kilometerna från Porta Saragozza upp till kyrkan San Luca som tronar ovanför Bologna. Det är en tradition som inleddes år 1433. Enligt sägnen hade massiva regn fallit över Bologna under lång tid men de upphörde mirakulöst i samband med en religös procession i arkaderna under tiden som man bad för att regnen skulle upphöra. Under resten av året är det en populär vandring för turister. Det är Europas längsta arkadgång och du vandrar under inte mindre än 666 portaler. Väl uppe vid San Luca bjuds du på en fin utsikt över Bologna. Vill du kan du gå upp i toppen på Domen, som är den högsta i Italien, för en ännu mer magnifik vy. För den hungrige finns det en restaurang upp vid kyrkan som ska hålla bra klass ”Vito San Luca”.

Bolognas torn

Att besöka Bologna under medeltiden måste ha känts lite som att besöka New York. Inte mindre än drygt 100 höga torn fanns utspridda över staden. De högsta av dem var runt 100 meter och de tros ha varit skyddstorn som byggdes av Bolognas rika familjer som en symbol för makt och rikedom. Av tornen finns idag bara ett 20-tal kvar. En del rasade av sig själva men flera demolerades under 1200-talet och ytterligare några revs under en okänslig moderniseringsvåg under tidigt 1900-tal. De två mest kända som fortfarande finns bevarade är de två lutande tornen Asinelli och Garisenda. Dit kan den hugade klättra upp, 498 trappsteg. Som belöning får du en fanstastisk vy över centrala Bologna. Har du anlag för svindel är det kanske säkrast att stanna vid entrén till tornet.

Ett besök i Bologna har stått på vår bucket-list länge. Nu fick vi två fantastiska dagar då vi njöt av atmosfär, god mat och trevligt sällskap. En sak är säker – Bologna är en väldigt trevlig stad att besöka och vi kommer att återvända. Ännu har vi mycket kvar att se och göra. Som att besöka universitetet, den anatomiska teatern, Ferrarimuseumet i Modena, göra en utflykt till Castello di Rocchetta Mattei och den lilla staden Dozza för att nämnda några… Listan kan göras lång och då har vi inte ens nämnt alla restauranger vi vill besöka.

Blev du sugen på fler Italienska städer? Missa inte underskattade Turin – en stad som många tror bara är en gammal industristad när det i själva verket är en gammal kungastad med massor av kultur, bl a världens största egyptiska museum utanför Egyptien, underbar mat, fantastisk choklad och flera musikscener.