Verdun – ett historisk krigsslag värt ett besök

De gånger vi bilar mellan Menton och Stockholm brukar vi alltid ha ambitionen att göra själva bilresan till en del av målet. Det finns så mycket att se och uppleva i Europa så det är aldrig något problem att hitta intressanta platser längs vägen. Inte sällan väljer vi bort att åka motorväg delar av sträckan och det har gett oss flera vackra naturupplevelser och minnen. När vi bilade till Stockholm i augusti valde vi ut Verdun som ett resmål längs vägen. Vi har ju alla läst om första världskriget och slaget vid Verdun i skolan, men hur många av oss har besökt platsen där det beryktade slaget utkämpades?

Mitt i fransk jordbruksbygd

Verdun ligger mitt i franska jordbruksbygd. Så långt ögat når böljar det av nyslagna vetefält, majsåkrar och smörgula solrosfält. Vägarna är smala och slingrar sig fram. Här och var står kor och betar och ibland dyker en liten bondgård upp. Vi är i princip ensamma på vägarna. Ibland kör vi igenom någon liten by. I varenda en av dem, oavsett hur liten den är, finns en staty som hyllar alla de män som stred i slaget vid Verdun. Det gör att hela området har en doft av historiska vingslag och krig. Det är nästan omöjligt att inte se framför sig hur människorna här levde stillsamma men arbetstunga lantbruksliv där man framför allt umgicks med de som bodde i samma by. Så bryter första världskriget ut och plötsligt hamnar de i centrum för det blodigaste och tröstlösaste slaget under hela kriget.

Champ de Bataille

De största minnesmärkena från slaget vid Verdun ligger en bit utanför staden Verdun. Mitt på platsen där slaget utkämpades som värst – Champ de Bataille. Idag växer här en frodig skog men överallt syns ärren efter skyttegravar och granater. Det är som om en jättegrävling fått härja fritt mellan träden. Så öppnar landskapet upp och på toppen av en kulle står det mäktiga minnesmärket Douaumont Ossuary. Det rymmer 130.000 oidentifierade tyska och franska soldater som dog i ett av krigshistoriens blodigaste och meningslösa slag.

På grässluttningen nedanför Douaumont Ossuary ligger en fransk krigskyrkogård med runt 16.000 gravar. Det är ett hav av vita kors som breder ut sig nästan hela vägen fram till Verdun Memorial Museum. Delar av kyrkogården av avsatt för de muslimer och judar som frivilligt anslöt sig för att strida på den franska sidan i kriget.

Verdun Memorial Museum

Verdun Memorial Museum är väl värt ett besök. Det är imponerande välgjort och berättar på franska, engelska och tyska om allt ifrån strategierna bakom slagen till det dagliga livet i skyttegravarna på vardera sida. Det går inte annat än förfasas över de fullständigt omänskliga umbäranden som soldaterna fick stå ut med. Målet med den tyska arméns attack vid Verdun var inte att vinna mark utan att dra in de franska trupperna i en ”köttkvarn”. Nog blev det en köttkvarn alltid, men även för tyskarna. Någonstans mellan 700.000 och 1.000.000 soldater (beroende på källa) dog under ett 10 månader långt skyttegravshelvete. Drygt hälften var fransmän. De franska soldaterna var därtill hela tiden något eller några år efter de tyska vad gäller allt från mathållning till utrustning och teknik. Till en början hade den franska armén inte ens matkantiner att utfordra sina soldater ifrån.

Vid sidan av Verdun Memorial Museum finns ett Open Air Museum. Där kan du följa olika gångstigar och besöka viktiga platser och fort från kriget. Här finns även en rekonstruerad vallgrav, Chattancourt-skyttegraven. Alla andra skyttegravar från tiden är förstörda. Appropå förstörda, inte mindre än 8 små städer utplånades under kriget och byggdes inte upp igen. Den lilla staden Fleury-devant-Doaumont, bytte händer mellan fransmän och tyskar inte mindre än 16 gånger under kriget och utplånades totalt under tiden. Inte ett enda hus eller en enda gata finns kvar. 1918 restes en minnessten vid platsen för stadens utplånade tågstation ”Till minne av en stad som dog för Frankrike”.

Medmänsklighet mitt i allt det hemska

Jag var inte beredd på att jag skulle bli så berörd av vårt besök på Champ de Bataille. Det är ju länge sedan kriget utkämpades och jag har ingen personlig koppling till kriget. Men det är omöjligt att värja sig. Det kändes redan när vi åkte in området och såg den första skylten med ”Haucourt – Village detruit”/ ”Haucort – utplånad stad” för att kort senare se nästa skylt ”Cumières – Village detruit”. Sedan dök de upp lite varstans längs vägen.

Jag försöker ta in hur de soldater som tvingades att strida här kunde bevara sin medmänsklighet. Men det kunde de uppenbarligen. Det finns flera berättelser om hur informella ”eld-upphör” inträffade när man hämtade tillbaka dödade och sårade från ingenmansland mellan skyttegravarna. Nyårsafton 1914 skall en brittisk officer ha gått in i ingenmansland klockan tre på morgonen och bett de tyska soldaterna om möjlighet att få begrava sina döda. Under de två kommande timmarna lämnade soldater på båda sidor sina skyttegravar och utbytte cigaretter, konservburkar och foton.

Vacker skog i stället för lervälling

Innan vi lämnar Champ de Bataille stannar vi bilen vid ett minnesmonument och går in på en liten stig i skogen. Överallt ser vi gropar efter granatdetonationer. Man beräknar att inte mindre än 65 miljoner granater avfyrades under slaget vid Verdun. Här och var ser vi också som långdragna diken mitt bland granatgroparna. Kanske rester efter grunda skyttegravar.

Höga träd vajar nu på platsen där det under kriget var en enda stor lervälling fylld av döda och sårade soldater. Jag tycker det är vackert, men jag kan förstå att det var många diskussioner och skilda meningar om vad man skulle göra med slagfältet när kriget väl var över. Nu är platsen en skyddad skog med vackra monument, museum och kyrkogårdar. Skyltarna som pekar ut var de utplånade städerna låg är en del i hågkomsten av de familjer som bodde där.

Staden Verdun

Slagfältet Champ de Bataille är väl värt ett besök. När vi var här sov vi en natt i staden Verdun, men staden lämnar inga stora eller positiva intryck på oss. De gamla stadsportarna med sina imponerade fällportar är vackra och utkanterna av staden är smyckade med planteringar och statyer. Själva staden känns dock tyvärr ganska smutsig och eftersatt. Inte heller lyckades vi hitta några restauranger som verkade särskilt spännande. I ärlighetens namn ska dock tilläggas att vi besökte staden en måndag i augusti och som vana resenärer i Frankrike vet vi att man ska undvika måndagar då många restauranger är stängda. I semestermånaden augusti gäller det dessutom så klart ännu fler restauranger.

Jag rekommenderar att du besöker Verdun som en utflykt från t ex Strasbourg, ca 2,5 tim med bil. Mellan Champagne och Verdun är det inte heller långt. Runt 10 km beroende på var i Champagne man är. Här hittar du min guide till ett besök i ”bubbeldistriktet”. Ett annat alternativ, för den som vill skämma bort sig lite extra, är att ta in på Chateau d’Adomenil i Luneville som ligger ca 2 tim sydost om Verdun. Du kommer att äta förstklassigt på den enstjärniga Michelinrestaurangen för att sedan sova gott i ett av slottets 14 rymliga rum.

Please follow and like us:
onpost_follow
Tweet
Share

Kommentera

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.