Vattnet porlar vid sidan av stigen. Det är klart och kallt. Leker sig runt ljusa stenar som slipats släta av vattnet. Samlar upp sig i en lite sänka för att i nästa ögonblick kasta sig utför i ystra kaskader. I murgrönan längs stigen lyser det av blåsippor och gula små vårblommor. Här och var sticker en pärlhyacint upp sin blåa toppluva. Solen söker sig ned genom det spröda lövverket och solar sig vattnet. En vårvandring i Alpes Maritime får hjärtat att sjunga och tanken att lyfta.
Varierande vandring runt Mont Grazian
Häromdagen gjorde vi en vandring runt Mont Grazian vid Sospel. Vandringen kvalar in som en av de vackraste vandringar vi gjort i Alpes Maritime. En del av charmen med den är att den bjuder på så omväxlande natur. Den första delen vandrar du genom lövskog där stigen löper längs med en flod. Så här på våren är floden full med smältvatten från de snöklädda alperna lite högre upp. Vattnet är kristallklart nästan overkligt isblått med skiftningar i ljust smaragdgrönt. Vid några ställen är stigen översvämmad men inte värre än att vi kan ta oss över. Balanserande på stenar och med stöd av vandringsstavar. Längs med stigen växer vårblommor bland ormbunkar och murgröna. Man nästan hör hur våren sjunger av glädje.
Några mindre vadställen passerade vi 
Sakta klättrar stigen uppåt
Efter några kilometer börjar stigen klättra uppför bergsluttningen och vi lämnar floden bakom oss. Vandringen går fortfarande genom lövskog. Här och var ser vi spår efter vildsvin som bökat runt i den mjuka myllan. Det doftar mylla, murgröna och ormbunke.
I takt med att vi sakta tar oss uppåt övergår vegetationen till mer barrträd. I fjärran ser vi snöklädda bergstoppar på den italienska sidan av Alpes Maritime.
Vi hittar en perfekt picknickplats uppe på en bergskam. Här har vi milsvid utsikt över bergen som skiftar i mörkt grönt och det bruna i grenverk som ännu inte klätts med löv. Här och var gula solar av mimosa som ännu blommar här uppe. Tröjorna som vi skalat av oss under vandringen åker på igen. Det är svalt här uppe även om solens strålar värmer. Vi samtalar stilla och omedvetet med låga röster. Det är nästan overkligt tyst här uppe. Till och med fåglarna verkar ha tagit paus.
Alpes Maritime 
Vår turguide Karin
På andra sidan Mont Grazian
Vandringen planar ut och vi kommer över på andra sidan av Mont Grazian. Härifrån ser vi den lilla bergsbyn Piène-Haute med sitt medeltida slott. Byn var en gång i tiden en viktig vaktpost med sitt strategiska läge mellan Sospel och Breil sur Roya. Idag bor här bara en handfull personer vintertid.
Vi vandrar vidare genom böljande runda kullar längs en liten grusväg som övergår till asfalt strax innan vi på 50 meters avstånd passerar gränsen till Italien. Innan vi viker av in mot Sospel igen så hinner vi på håll få en glimt av den lilla italienska byn Olivetta.
Utsikt mot Piète-Haut 
Stigen leder oss vidare på gamla åsnestigar genom en terrasserad olivlund med ett litet kapell, Chapelle Saint-Jérôme. Är du sugen på en paus är det här en bra plats. Du kan slå dig ned och vila ryggen mot den solvarma kapellväggen och bara njuta av tystnaden och vindens sus i olivträdens blad.
Lite längre fram byter naturen skepnad igen och övergår till höga berg med djupa raviner mellan sig. Långt under oss hör vi hur vatten forsar fram. Uppe på ett krön pekar Karin på en liten stig som löper längs med bergssidan på andra sidan en klyfta. ”Dit ska vi.” – ”Hur då? Säg inte att vi ska ned i den djupa klyftan för att sedan kämpa oss upp igen!” Ingen fara – vi följer vägen till en liten viadukt varefter vi viker av ut på en vacker och väl underhållen natur- och kulturstig. Innan vi vet ordet av är vi på andra sidan klyftan och tittar tillbaka på vägen på andra sidan. Det är en ganska häftig känsla att veta att vi nu står på den där lilla stigen som vi såg klänga sig upp längs med den kala bergssidan.
Dit bort ska vi – titta noga så kan du urskilja stigen 
Ointresserade av oss
Återtåg mot Viaduc du Cai
Här och var sitter små skyltar som berättar om växterna längs stigen. Bland annat finns här tall från Aleppo, vilket så klart genast sätter igång spekulationer kring hur den har kommit hit. Våra funderingar avbryts av klockor som klämtar svagt. Ljudet ökar för varje steg vi tar och runt en krök dyker de upp. Bergsgetterna som klättrar och hoppar längs med bergssidan. Visst är det konstigt att man tycker att det är så roligt att få syn på lite djur när man är ute och vandrar? Getterna verkar dock inte blir vare sig speciellt glada eller nyfikna av att möta oss. De ger oss inte mer än något ointresserat ögonkast. Fullt upptagna med att beta av buskarna som klänger sig fast på branterna.
Nu närmar sig vår vandring sitt slut. Här och var dyker ett och annat bostadshus upp. Naturen blir mindre vild och vi ser både magnolia och syren som är på väg att slå ut. Vid den imponerande gamla järnvägsbron Viaduc du Cai som Train des Merveilles går på tar vår vandring slut. Vi är lite trötta och fnittriga efter en fullständigt underbar vårvandring. Bilen fylls av skratt och glada miner på vägen hem.
Kort fakta om vandringen
Vandringen är 16 km lång men den är inte speciellt ansträngande. Antalet höjdmeter är ca 600. Inklusive en pick-nick lunch var vi ute i 5 tim. Då gick vi i lugnt tempo och stannade här och var för att beundra och ta in naturen.
Hitta hit
Vandringen kräver bil. Du åker till Sospel som ligger ovanför Menton. I Sospel tar du vägen öster ut mot Olivetta. När du ser den höga järnvägsviadukten är det dags att börja hålla utkik efter ett ställe att parkera bilen. Ett bra ställe är att hålla utkik efter en liten träskylt med texten ”Sentier Botanique” i gult. Den pekar ned på en smal liten asfaltsväg till höger om bilvägen. Vägen leder till en ”parkeringsplats” precis bredvid järnvägsbron. Parkerar du bilen här får du gå tillbaka ett kort stycke längs bilvägen du kom på. Efter runt ca 50 m hittar du en vandringsskylt på höger sidan av vägen. Den har nummer 89 och pekar mot Vallon de Basséra, Col de Paula och Col de Pérus. Här startar vandringen.
Några vandringsanvisningar
Stigen är lätt att se och den är även utmärkt med gula markeringar här och var. Du följer stigen tills du kommer till vandringsskylt 96 mot Col de Paula – GR52A och Piène-Haute. Här tar du av mot Piéne-Haute och följer de röd-vita markeringarna för GR-leden. Efter ett tag kommer du fram till ett litet vattenfall. Efter det får du vara lite vaksam då stigen delas i två. Du ska följa den stig som leder uppåt till höger. Dvs ”bakåt” från där du kom. Som en varning finns det ett kors i vitt och rött vid den stig som du inte ska ta så är du bara lite uppmärksam kommer du inte att välja fel stig.
Markering som visar var du INTE ska gå 
Följ skylten till parkering vid järnvägsbron
När du kommer upp på krönet av Mont Grazian kommer du att se skyltar som markerar ”Défense de Forêts Contre l’Incendie Commune de Breil-sur-Roya” (Försvarspunkt mot skogsbränder). Här håller du höger och följer den nedre av de två grusvägar som går här. Just här finns inga vandringsskyltar men du ska fortsätta att gå mot Piéne-Haut.
Vandring på åsneled 
Vårblommor överallt längs med stigen
Där grusvägen så småningom övergår till en asfalterad väg står en vandringsskylt som pekar ut vägen mot Sospel som är den du nu ska följa. Efter en kort vandring viker stigen ned i en olivlund. När du passerat genom den kommer du ut på en asfalterad bilväg igen. Återigen följer du vägen en kort bit. När du passerat en liten viadukt på höger sida om vägen kommer snart en ny vandringsskylt mot Sospel som pekar ned till vänster om vägen. Nu närmar du dig slutet på vandringen. Efter 30-45 min kommer du att se järnvägsviadukten där du parkerade bilen.
Tips på en till härlig vandring på rivieran där du också kan räkna med att stöta på djur, både vilda och tama, hittar du här. Det är en vandring ovanför Saint Martin de Vesubie så den är på högre höjd än vandringen vid Sospel och passar bättre när våren gått över i försommar.
