Rosévin – blunda och smaka på ordet. Håll med om att du förflyttas till soldränkta stränder vid det azurblå medelhavet. Du doppar tårna i det varma havet och en ljum vind leker i ditt hår. Det smakar friskt och lätt. Kanske med en svag ton av hallon, jordgubbar eller granatäpple. Sommar!
Smak och doft av rosé 
Sommarens fördrink nummer 1!
Provning av tre utmärkta roséviner
Vi har varit på rosévinsprovning – perfekt timing med solen och värmen som äntligen letat sig in över Sverige. Vi smakade på tre roséviner från Chateau d’Esclans. Chateau d’Esclans ligger i Provence på kullarna ovanför St Tropez och med utsikt över Frejus bukten. Här tillverkar man viner som utvecklats till att bli en global benchmark för hur ett Rosévin ska smaka. Vi fick provsmaka tre av slottets rosér. Tillsammans gav de en bra bild av vilken bredd och djup det faktiskt finns av roséviner. Sommarvinernas sommarvin.
Det första vinet vi provar är Whispering Angel. Det görs på 10-12 år gamla vinstockar med druvorna Grenache, Cinsault och Rolle. Det har legat på ståltank och smaken är lätt och krispig.
Vin nummer två, Rock Angel, har en druvsammansättning av Grenache, Cinsault, Syrah och Rolle. Det har en högre mineralet och toner av sommarfrukter. När vi smakar på det här vinet får jag även lära mig ett nytt uttryck – free run juice. Det betyder exakt vad det låter som – ingen pressning har gjorts av druvorna utan druvjuicen har fått rinna fritt. I det här fallet har man därtill tagit med druvsaft från en första försiktig pressning.
Det sista vinet vi provar heter Les Clans och har en ännu större, krämigare och fylligare smak av ljusa sommarbär. Druvorna i det är Grenache, Vermentino och Syrah. 90% av saften är free run juice och 10% är från lätt pressning av druvorna.
Alla tre viner vi provsmakar är ljust rosa i färgen men smak och fyllighet skiljer sig mycket åt. Men oavsett vilket av vinerna jag smakar på så förstår jag att det är ”roséernas rosé” vi har i våra glas och jag har fått ett nytt favoritvin.
Whispering Angel och Rock Angel hittar du i Systembolagets beställningssortiment. Les Clans är tyvärr slutsålt när jag skriver detta men kommer förhoppningsvis in igen.
Sommarens fördrink nummer ett
Som överraskning och avslutning får vi smaka på ett vin som jag tippar kommer att bli sommarens stora fördrinksfavorit! NV Chandon Garden Spritz från Chandon i Argentina. Det är gjort på Chardonnay, Pinot Noir och Sémillion samt apelsinbitter av lokalt odlade Valenciaapelsiner. Det tillverkas som en traditionell italiensk spritz men med 50% mindre socker. Servera det i vinglas med två isbitar i och succén är given. Smaken är helt enkelt ljuvlig med toner av apelsin, mynta och timjan. Du hittar det i beställningssortimentet på Systembolaget.
Vad äter man till rosévin?
Rosévin är för många nordbor sommarvinet nummer ett. I Sydfrankrike dricker man det året runt och det passar utmärkt till många av regionens klassiska maträtter.
Rosé är klassiskt sällskap till medelfylliga rätter med feta såser. För att inte tala om hur det kan gifta sig med grillad fisk, sallad och tapas. Med sin karaktär av att ligga mellan rött och vitt vin passar det också ofta utmärkt till en buffé. Ska du servera en fiskgryta – prova att byta ut det vita vinet mot rosé i stället och servera sedan samma vin i glaset. Jag tror inte du kommer att ångra dig.
Välfyllda rosévinshyllor 
Hur gör man rosévin?
Det vanligaste sättet att göra rosé är att använda blå druvor och låta skalen vara med när druvorna pressas. Ju kortare tid man låter skalen ligga med desto mindre intensiv färg blir det på vinet. Färgen sitter nämligen i skalet. Vill vinmakaren ha en starkare färg och kraftfullare smak kan skalen få jäsa med saften ett kort tag. Det krävs mycket kunnande för att få till önskad färg på vinet. Det är därför man kan göra vitt vin på blå druvor. Har du läst mitt inlägg om Champagne så vet du t ex att Champagne ofta görs på Pinot Noir.
Ett annat sätt att göra rosé på är att efter en viss tid tappa av en del druvsaft från tanken man gör rödvin i. Saften man tappar av gör man rosévin på. Den saft som blir kvar i tanken får en högre andel skal i förhållande till druvsaft vilket ger ett fylligare rödvin. Nackdelen med denna metod, s k saignée, är att rosévinet blir som en sidoprodukt. Druvorna har skördats för att göra rödvin inte rosé. Det innebär att druvorna skördats senare än om man ”bara” skulle göra ett friskt och krispigt rosévin.
Vilka druvor använder man?
Det finns inga särskilda rosévinsdruvor utan man kan använda vilka druvor som helst. Vilken druva man använder påverkar vinets karaktär. Grenache är till exempel en populär druva att göra rosévin på. Den ger mycket färg men inte så mycket strävhet.
75% av allt rosévin görs i Europa, men i princip alla länder som producerar vin tillverkar även rosé. I Europa är Frankrike den största producenten.
Vad skiljer ett mörkt och ett ljust rosévin?
Många tror att det är kvalitetsskillnad på ett ljust och ett mörkt rosévin, men kvaliteten sitter inte i färgen. Det är vinmakaren som bestämmer om ett vin skall vara ljust eller mörkt. (Se ovan om olika tillverkningssätt). Vissa blå druvor ger också ett mörkare vin. Därtill har man lite olika tradition i olika områden. Rosé från Provence är nästan alltid ljus. Till skillnad från rosé som tillverkas lite längre norrut i Tavel. Rosé från Tavel är nästan alltid är lite mörkare i tonen. Det samma gäller även rosé från Spanien.
Många tror att roséviner med mycket färg är kraftigare i smaken än ljusa. Det är en sanning med modifikation. Det finns t ex spanska mörka roséviner som är friska och milda i smaken och italienska ljusa rosér som är båda kraftiga och sträva.
Roséviner som kommer från varma odlingstrakter är ofta fruktigare i smaken.
Sol, sommar och blått hav 
Vid vilken temperatur ska man servera rosévin?
Rosévin ska drickas svalt, 8-12 grader. Men hur svalt det ska serveras är också en smaksak så tycker du det är godare lite varmare så är det så du ska dricka det.
Kan man lagra rosévin?
Roséviner brukar inte vinna på att lagras. De flesta roséviner tillverkas för att vara friska och fruktiga och ska drickas unga. Men visst finns det undantag. T ex finns det ett rosévin från Rioja i Spanien, Vina Tondonia Rosé, som lagrats på ekfat och därför också klarar lång lagring på flaska.
