Med kanalbåt på Canal du Midi

Att resa med båt på den historiska Canal du Midi genom Sydfrankrikes soldränkta vin- och solrosfält är en upplevelse som inte gör någon besviken. Du möter ett Frankrike som lever upp till drömbilden av den franska landsbygden och fransmän som leende hälsar alla välkomna med ett vänligt ”Bonne journée!”

Canal du Midi state of mind

Att färdas på Canal du Midi är en lisa för själen. När ni tagit er igenom spänningen med de första slussarna och börjar känna era hemtama med er hyrda kanalbåt kommer ni snabbt in i det behagliga Canal du Midi tempot som präglar allt och alla här. Ni glider fram i maklig takt på det gröna vattnet som slingrar sig fram genom landskapet. Ståtliga plataner växer i alléer längs kanalen och solens strålar silas genom deras lövverk. Fåglar kvittrar och här och var kvackar änder i kör när båten sakta glider förbi. Gång- och cykelstigar löper längs med hela kanalen och ni möts av vänliga ”Bonjour!” och vinkningar från alla som färdas på och vid sidan av kanalen.

Slussar och broar

Kanalens 64 slussar kommer med ojämna mellanrum, ensamma eller i par om två till tre stycken. De är som små smycken – gems – med sin karaktäristiska äggform och sina vackra gamla slussvaktarhus. Flera av slusshusen är fortfarande bebodda och ömt vårdade med både blommor och grönsaksland. Några av slussvakterna har också smyckat ut slussen och husen med egenproducerade konstverk.

Den mest kända slussen är Écluse de Fonséranes strax innan Béziers. Det är 8 slussar som ligger precis efter varandra och bildar som en 134 meter lång trappa med en total fallhöjd om 25 meter.

Broarna över kanalen är även de som små konstverk. Ibland så låga att man måste ducka för att ta sig under dem. Det är nog både en och annan som har skalat av sig lite hår när de har åkt under dem.

Vin, vin, vin

Bredvid kanalen breder oändliga vinfält ut sig. Här och var odlas solrosor som soltörstande vänder sina gula huvuden mot solen. I fjärran ser du Montaigne Noir, de svarta bergen, som ligger och vakar över kanalen i norrifrån. Även de med vinstockar som löper upp längs med sluttningarna

I Languedoc har man odlat vin sedan urminnes tider men det var först med Canal du Midi som vinproduktionen tog fart ordentligt. Idag lär hela 80% av Frankrikes vinproduktion ske här om du räknar in bordsviner i statistiken. Enligt obekräftade källor så odlas här till och med mer vin än i Syd-Afrika, Australien och Nya Zeeland sammantaget.

Är du vinintresserad kommer du att kunna få ditt lystmäte på vinprovningar tillfredställt när du glider fram längs kanalen. Det finns trevliga vinkällare som erbjuder smakprovning av traktens viner i var och varannan by. Nästan alla vingårdar erbjuder gratis provningsmakning och ni kan boka vinturer med guide på flera ställen längs kanalen.

Vinprovning i Paraza

Ett trevligt stopp för vinprovning finns i den lilla staden Paraza. Chateau de Paraza ligger med en magnifik vy över kanalen och erbjuder inte bara vinprovning utan även övernattning i slottet och en god middag. När vi var där höll de på att förbereda för en bröllopsmiddag i de gamla slottsvalven. Det måste ha varit magnifikt när de tände kristallkronorna i de höga välvda taken på kvällen.

Blanquette de Limoux – bubbel i Languedoc

En intressant historisk notering som var okänd för oss är att det var i Languedoc, i den lilla staden Limoux, som Benediktinermunkar utvecklade metoden att jäsa vin på flaska. Resultatet, Blanquette de Limoux, blev det första mousserande vinet i världen. Det lär även vara en av dessa munkar – Dom Periginon -som tog med sig metoden till Champagne där han fortsatte att förädla den. Oavsett sanningshalten i historien så måste ni så klart skåla i Blanquette de Limoux när ni är här!

Historiska städer kantar Canal du Midi

Längs kanalen ligger små pittoreska och medeltida städer. Området formligen jäser av historia, inte minst Catharernas, och det går inte att undgå att fångas av den.

Carcassonne

Den mest kända staden längs kanalen är sannolikt Carcassone. Ett av UNESCOs världsarv. Den medeltida staden med sina dubbla ringmurar är Europas bäst bevarade fästning och är väl värd ett besök. Från ringmuren kan du se de snöklädda bergstopparna i Pyréenerna och Canal du Midi. Den medeltida staden, eller La Cité, är självklart påverkad av alla turister som besöker den varje år. Men den har på något vis ändå lyckats behålla sin charm.

Minerve

Minerve som ligger i Montagine Noir var en gång i tiden ett stolt ointagligt fort. Här utkämpades en berömd belägring då fortet låg helt ointagligt högst upp på ett berg omgivet av djupa raviner. Belägringen pågick under 6 månader innan fortets innevånare var tvungna att ge upp på grund av mat- och vattenbrist. Erövrarna byggde en bro till fortet så idag är det inga svårigheter att ta sig hit.

Vi cyklade på vår båt(hyr)cyklar som är ihopfällbara med synnerligen små hjul till Minerve från Homps. Jag kan direkt säga att det inte är att rekommendera om du inte är en van och vältränad cyklist eller väldigt målfokuserad (som vi var). Visserligen blev vi lurade ut på vinfält och uttorkade flodfåror av Google Maps men även utan de äventyren så är det en hel del uppför. Med taxi är ni där på 15 min. Vi cyklade i flera timmar… Å andra sidan är det helt underbart att cykla runt i vinlandskapet och smaka av solmogna blå och vita vindruvor.

Väl framme i Minerve finns det finns flera trevliga restauranger att äta lunch på. Undvik dock pizzerian La Terrasse som lockande ligger precis vid brofästet. Det är en riktig turistfälla!

Le Somail

Le Somail har inte någon stor historisk händelse att stoltsera med. Det är en pluttliten men pittoresk by som har flera trevliga små restauranger och en väldigt bra glassbar. Ankorna och änderna, som kommer att hålla dig sällskap om du ankrar upp här, får du se som en bonus. Här finns också, osannolikt nog, ett helt fantastiskt antikvariat – Le Trouve Tout de Livre (fritt översatt – här kan du hitta alla böcker). Här finns över 50.000 böcker från pockets till riktigt åtråvärda originaltitlar. Jag hittade en odlings- och kokbok för grönsaker som jag bara inte kunde motstå. Odlingsråden är inget för mina fullständigt ogröna fingrar men tillagningstipsen och recepten – jisses!

Béziers

Béziers är en av de större städerna längs kanalen och huvudstad för vinproduktionen i Languedoc. Det var också här som Pierre-Paul Riquet som ritade och byggde Canal du Midi föddes. Béziers var en välmående stad då den 1209 belägrades. De katolska invånarna skyddade ett flertal Catharer som tagit sin tillflykt till staden. Då Béziers intagits fick den högst prästen frågan om hur erövrarna skulle kunna skilja katolikerna från Catharerna. Prästen svarade – ”Döda dem alla. Gud kommer att känna igen de sina”. Alla 20.000 innevånare dödades och därefter brändes staden ned till grunden. Dagens Béziers är tyvärr ganska slitet och från gästhamnen är det en promenad på 20 minuter till den centrala staden. Det finns dock en trevlig restaurang, La Raffinerie, strax efter slussen som ligger precis efter gästhamnen.

Agde

Agde – den svarta pärlan. Många av husen i den gamla delen av staden är byggda av svart lavasten från Mont St-Loup, en utdöd vulkan. Mont St-Loup är numera naturreservat och härifrån har ni en fantastisk utsikt över omgivningarna. Agde ligger en knapp kilometer från medelhavet och har ni cyklar tar ni er lätt hit. Canal du Midi

Canal du Midis historia

Canal du Midi eller Canal des Deux Mer (kanalen mellan två hav) som den också kallas invigdes år 1681. Den gjorde det möjligt att frakta varor, framför allt vete, från Atlantkusten till Medelhavet utan att behöva runda det fientliga Spanien. En seglats som det dessutom tog en månad att göra. Det tog 14 år att bygga kanalen och det var totalt runt 12.000 arbetare, både kvinnor och män, som grävde den för hand med hackor och spadar.

Canal du Midi är 24 mil lång och går mellan floden Garonne vid Toulouse och hamnen Sète vid Medelhavet. Den har 62 slussar, en tunnel och 130 broar. Kanalen tillförs 90 miljarder liter vatten om året. Vattnet kommer från Montagne Noir (de svarta bergen) som ligger flera mil bort. Det leds in via ett komplicerat system vid kanalens högsta punkt, Naurouze 190 m.ö.h. Därifrån flödar vattnet i kanalen på ena sidan åt Atlanten och på den andra till Medelhavet.

Kanalen har varit viktig för utvecklingen av Languedocregionen. När tåget mellan Bordeaux och Sète började gå 1856 så dog dock den kommersiella trafiken på kanalen snabbt ut. Idag används kanalen bara för turism och ca 55 000 turister besöker den varje år. År 1996 utsågs den till ett världsarv av UNESCO.

Vill du veta mer?

Vill du veta mer om vår resa på Canal du Midi och få tips inför din resa har jag samlat mina bästa tips här.

Kommentera

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.