Champagne – festdrycken nummer 1!

Champagne – håll med om att bara ordet gör att man kommer i feststämning! Den mousserande gyllene drycken har varit festdrycken nummer ett sedan tidigt 1800-tal. Anekdoterna och citaten kring champagne är otaliga. Redan Napoleon Bonapartes fältmarskalk lär ha sagt ”Jag dricker champagne för att fira segerns sötma och för att söka tröst i nederlagets stund.” Det kanske var honom Winston Churchill hämtade inspiration när han sa ”Kom ihåg mina herrar vi strider inte bara för Frankrike, vi strider också för champagnen!” Coco Chanels kommentar om champagne är dock en av de bästa ”I only drink champagne on two occasions, when I am in love and when I am not”.

Aldrig konsumeras det så mycket av champagne som under jul och nyår. Jag njuter gärna av ett glas champagne men kan egentligen inte så mycket om drycken. Jag har med intresse lyssnat när vänner och bekanta med övertygelse fält kommentarer som ”Jag dricker bara Blanc de Blancs” eller ”Jag tycker Dom Perignon är den bästa champagnen”. Själv har jag mest känt mig vilsen bland alla olika champagner och egentligen tyckt de flesta varit goda och festliga. Så klart har även jag tyckt att vissa champagner varit godare än andra eller kanske snarare tvärtom. Jag har tyckt att vissa champagner inte givit riktigt den där goda bubbliga känslan, men jag har inte kunnat sätt fingret på varför. När vi så fick möjlighet att följa med Johan Magnusson på Magnusson Fine Wine MFW på en fantastisk vinprovningsresa till champagne såg jag chansen att lära mig mer. Nu skulle även jag bli en av de där som med kännarmin kan uttala mig om mina champagnepreferenser. Riktigt så blev det inte…

Champagneresa

Under 3 fullspäckade dagar besökte vi 9 champagneproducenter och provsmakade knappt 70 olika champagner. Vi besökte så väl stora, etablerade champagnehus som mindre familjeproducenter. Jag fick lära mig massor om hur man gör champagne och fick också en inblick i de olika champagnemakarnas tankar och filosofier. Det var otroligt roligt och mitt intresse för champagne har verkligen vuxit. Samtidigt så har den gamla devisen ju mer man lär sig om något desto mer inser man hur mycket mer det finns att lära. Frustrerande men på samma gång väldigt roligt. Vill du läsa mer om vår resa så får du ge dig till tåls några dagar. Jag kommer snart att publicera ett inlägg om själva resan. I det här inlägget berättar jag lite mer om vad jag lärt mig under vårt besök och om några termer som är bra att känna till man provar champagne.

Några lärdomar

  • Att pröva 70 olika champagner är en utmaning! Efter första dagen lär man sig att spotta ordentligt 🙂 Man blir också en hejjare på att låta vinet rulla runt i munnen samtidigt som man sörplar in lite luft för att öka smakförnimmelserna.
  • Champagneproducenterna talar om och ser på champagne som ett vin. Så du är i gott sällskap när du talar om eller jämför champagne med andra viner.
  • Det går alldeles utmärkt att para mat och champagne. Den passar framför allt till lättare rättare som t ex fisk och skaldjur, milda ostar, ugnsbakade grönsaker. Men även till saltade rätter och kaviar. Prova till exempel champagne till en rätt med saltad torsk – mums! Att det är en perfekt efterrättsdryck känner nog de flesta till. Den passar utmärkt med tårtor, frukt, bär eller sorbet och glass. I kontinental-Europa är det inne att dricka champagne genomgående till en middag eller lunch. Här får du fler tips på champagne som matvin.
  • Vintage eller Millésimé är en champagne som gjorts på druvor från ett enda år. Årgångschampagner görs, i alla fall i teorin, endast riktigt bra vinår. Vissa år med lite sämre förutsättningar kan det också göras, men typiskt sett färre flaskor. Då odlingsförutsättningarna skiljer sig från varandra de olika åren så innebär det också att vinets doft och smak kan påverkas lite mellan olika årgångar.
  • Non Vintage eller Non millésimé är en champagne som gjorts på vin från flera år.
  • Sverige är ett stort champagneland. Vi ligger på 10:e plats i världen i champagnekonsumtion!
  • Champagnehusen rekommenderar att man serverar champagnen mellan 6-10 grader. För att hålla den kall kan man ställa den i en champagnekylare fylld med istärningar och kallt vatten. Tillsätt en nypa salt i vattnet så kyls champagnen ned snabbare.
  • Servera champagne i generösa, tulpanformade glas. Tulpanformen ger nämligen både bubblorna och aromen bästa möjlighet att utveckla sig i glasen. Vi serverades ofta champagne i höga vinglas vid luncher och middagar.
  • Odlingarna i Champagne domineras av den gröna druvan Chardonnay, och de blå Pinot Noir och Pinot Meunier. Den klassiska champagnen är en blandning (cuvée) av de tre druvorna.
  • Blanc de Blancs är en champagne som enbart tillverkas på druvan Chardonnay. Blanc de Noirs är en champagne som endast tillverkats på blå druvor.
  • En Blanc de Blanc är ofta lite ljusare i färgen. Den beskrivs ofta med ord som citrus eller äpple och den även ha lite mineraltoner. När den mognar brukar man beskriva doften som mango, persika eller aprikos.
  • Blanc de Noirs är ofta lite mer mörka eller gyllene i färgen och har lite tyngre smakrikare karaktär. Blanc de Noirs passar ofta bättre till en maträtt än som aperitif. Doften på en lagrad Blanc de Noirs kan innehålla allt från honung, kola och svamp till lite läderaktiga toner.
  • När du öppnar en champagneflaska – tag ett stadigt tag om korken med ena handen och flaskans botten med den andra. Luta flaskan bort ifrån dig och vrid sedan på flaskan inte på korken. När du känner att trycket i flaskan börjar pressa ut korken släpper du försiktigt upp den.
  • Min favoritchampagne? Jag tycker både om Blanc de Blancs och Blanc de Noirs. Det var minst en champagne som jag tyckte var riktigt god hos varje champagneproducent som vi besökte. Jag har dock en förkärlek för de lite mindre familjeägda champagnehusen av flera orsaker. Bland annat deras förhållande till terroiren och druvorna, den mer småskaliga produktionen. Måste jag välja en producent så väljer jag Pierre Péters. Rodolphe Péters, som nuvarande ägare heter, gör fantastiska champagner med en stor respekt för och omtanke om såväl terroir som druva.

Champagne – en riktigt hantverk

När man provar champagne talar man inte bara om doft, smak och druvor utan väldigt ofta också om t.ex. lees, remuage och dosage. Det tog ett tag för mig att få ihop alla begrepp och termer men till slut fick jag ordning på det. Nedan kan du läsa om de olika begreppen och var i champagneprocessen de används.

Skörd och pressning

Alla druvor i Champagne skördas enligt lag för hand. Typiskt sett sker skörden i början eller mitten av september. Från 4.000 kilo druvor får man som mest pressa 2.550 liter druvmust. Druvorna pressas mycket försiktigt för att man ska få ut så ren druvmust som möjligt. Ur den första pressningen, som kallas la cuvée, får man som mest ta ut 2.050 liter druvmust. Den andra pressningen kallas la taille och ur den får man som mest ta ut 500 liter must. Vissa vinproducenter använder endast la cuvée i sina viner, framför allt till prestigevinerna. La taille säljs då till andra vinmakare.

Första lagringen

Efter pressningen lagras druvmusten i stora tankar för en första jäsning. Det vanligaste är ståltank men många producenter lagrar även en del på ek. Ekfaten har alltid minst 1 – 3 års användning bakom sig då man inte vill att champagnen ska ta för mycket smak. Den så kallade malolaktiska jäsningen går ut på att omvandla äppelsyran i musten till den lite mjukare mjölksyran. Alla champagner utsätts dock inte för malolaktisk jäsning. Vill man förhindra jäsning lagrar man vinet på lägre temperatur eller tillsätter svavel i det. Viner som genomgår malolaktisk jäsning brukar bli lite mjukare och lättare att dricka även som unga.

Assemblage och andra jäsningen

Våren efter skörden är det dags för assemblage – att sätta samman eller blanda vinet. Vinet i de olika tankarna och faten kommer från olika vinfält och druvor och ska nu blandas för att skapa det vin vinmakaren eftersträvar. Därefter tillsätts jäst och socker och vinet buteljeras för en andra jäsning. Man säger att vinet ligger på lees.

Det vanligast sättet att försluta flaskan för lees är med en kapsyl men vissa finare viner försluts med kork redan under den andra jäsningen. Korken gör att vinet åldras långsammare och får lite mjukare mousse. Men korken måste hanteras får hand och risken för att vinet korkas under lees ökar så klart. Ett hett tips – du kan se på flaskhalsen om champagnen jäst med kapsyl eller kork – titta på bilden nedan. Dags att börja imponera bekantskapskretsen med dina expertkunskaper!

Efter buteljeringen är det dags för lagring i vinkällare med en temperatur på mellan 9-12 grader. En vanlig champagne ska lagras minst 15 månader och en årgångschampagne minst 3 år. Många champagneproducenter lagrar dock flaskorna längre än så. Bland annat därför är det intressant att veta hur länge champagnen du provar har legat på lees.

Remuage

När vinet lagrats färdigt är det dags för remuage, att ta bort jästfällningen som bildats i flaskan. Traditionellt läggs vinflaskorna i ställningar i vågrätt läge där man vrider försiktigt på flaskorna samtidigt som man sakta, sakta lutar flaskorna alltmer så att de till slut står upp och ned med all jästfällning samlad i halsen. Totalt tar remuagen ca 3 månader. Vanligast är att remuagen sker maskinellt men för finare viner görs den fortfarande för hand.

Färdig champagne

Efter remuagen är det dags för degorgeringen. Degorgering innebär helt enkelt att man öppnar flaskan och tar bort jästfällningen för att sedan försluta flaskan igen. Det vanligaste är att degorgeringen sker maskinellt genom att man fryser flaskhalsen med jästfällningen ned till -26 grader och därefter snabbt skjuter ut den frysta jästfällningen. Innan flaskan försluts igen så fyller man på med det vin som åkte ut med jästfällningen och tillsätter socker, dosage, beroende på hur sött man vill att vinet ska vara. Det datum som står på champagneflaskan är det datum då degorgeringen gjordes.

Olika söthetgrader/Dosage

Brut nature, brut non dosé – en champagne utan tillsatt socker. Är lite ”inne” bland champagnedrickare just nu. Producenterna verkar inte riktigt lika förtjusta.

Brut är en champagne där man tillsatt upp till 5 gram socker per liter.

I en Champagne Extra Brut har man tillsatt 6-12 gram socker per liter.

Extra Sec eller torr/halvtorr – 12-17 gram socker per liter

Sec eller torr– innehåller 17-35 gram socker per liter

Demi-Sec eller halvsöt – innehåller 33-50 gram socker per liter.

3 kommentarer

Kommentera

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.